fredag 25 april 2008

Fika utomhus

Idag är det fredag och partiet har välkomnat våren genom att fika utomhus. Torkel har varit lugn och faktiskt ändrat sitt humör en smula, från att vara oerhört bitter och ptrevlig så har han kunnat ge ifrån sig en och annan skrattsalva. Det verkar som att gårdagens utbrott fick honom att komma på bättre tankar, så Torkel kom faktiskt med egna idéer kring första maj. Första maj är som ni alla vet, en dag för arbetarna att demonstrera på, och partiet tänker för ovanlighetens skull demonstrera i staden Ludvika, en kulturlös liten stad i södra Dalarna.

Men först ska jag, Stefan Ståhl, fylla år om några dagar. För att fira min födelsedag har Torkel bestämt att han ska resa till Paris den dagen. Han kan behöva komma ifrån Ståhlingrad ett tag och vila upp sig.

Vi återkommer med mer information om vårt soppkök och demonstrationerna under första maj imorgon.

Faxen Bränner

I morse tog jag på darrande ben de sista stegen mot Torkels dörr. Sakta och försiktigt gläntade jag på dörren och kikade in. Jag hade förväntade mig ett fält av minor och glasskärvor, men istället möttes jag av ett madrassklätt rum och en Torkel Skoog som satt i hörnet av rummet, kramandes sin nalle. Bredvid honom stod en halvdrucken whiskeyflaska utan etikett. Jag gick fram till min nedgångna vän och frågande om hans tillstånd. Han ryckte till eller rättare sagt, sköts upp i luften med ett gällt tjut. Han tittade med blodsprängda och livrädda ögon, han frågade mig om jag kunde stoppa ner mer potatisskal i partiets gamla fax från 1962. Sekunden efter ramlade han ihop som en säck och var till synes avsvimmad.

Jag gick ut ur rummet men han ropade efter mig "lägg pppotatiiiskalen i faaaxen nu!". Hans entusiasm i rösten gjorde mig misstänksam, så jag gick till faxen för att kolla om det låg några potatisskal där, och det gjorde det. Vid närmare undersökning fann jag att den numera fungera som en hembrännigsapparat. Jag tog deni min famn och gick ner till Jan Dunke som fanns i källaren så han fick bygga om den till en fax igen. Det är inte för att jag bryr mig om Torkels dryckesvanor utan för att partiet behöver en fax. Förutom Brunte Bukpress meddelanden hur han håller på att svälta ihjäl i djungeln, så får paritet även viktiga meddelanden.

torsdag 24 april 2008

Torkels utbrott har satt Ståhlingrad i kaos och skräck

Det är tråkigt att partiet är tysta här på bloggen och bara rapporterar de tråkiga påbuden som sker med jämna mellan rum. Igår på eftermiddagen när jag gick på toaletten så skrämde min spegelbild faktiskt vettet ur mig. När jag tittade in i spegeln satt en sked i mitt öra. Jag trodde inte mina ögon, men där satt den efter Torkels utbrott. Jag blev dessutom överrumplad av Torkels vrede igår och hans okontrollerade utspel. Vanligtvis brukar Torkel träta och vara otrevlig, men jag har nog aldrig sett honom tappa besiningen på ett sådant dramatiskt sätt som igår.

Det hela började med att partiet åt ärtsoppa som vår eminenta kock, Tant Märta, hade kokat. Helt plötsligt hittade Torkel en potatis i sin portion. "Vem fan har lagt en potatis här!?" utbrast Torkel. Sinnessjuka partiledare, Wagner kunde inte hålla sig för skratt när Torkel såg alldeles bedrövad ut och med en potatis på sin sked. "Jaha, nu är det du som får gifta dig", svarade Tant Märta med ett skratt. Torkel blängde surt på Tant Märta, men fortsatte att sörpla sin soppa. Till slut sa Geten med ett hånfullt léende, "Torkel har ju varit gift förut, så han har sina rutiner när han bränner sina fruar", och fortsatte att skratta. Jan Dunke insåg att det Geten sa var mycket provocerande och manade flera gånger till Torkel att besinna sig. Helt plötsligt kom ett regn av skedar över oss. Torkel skrek och skällde så att saliven sprutade ur hans mun, han hyperventilerade och hade helt och hållet tappat förståndet. Samtliga medlemmar flög ner under bordet och gömde sig för regnet.

Jag var så överrumplad så att jag förmådde mig varken att prata eller gömma mig under bordet, utan satt kvar en stund innan jag också dök ner under bordet och slog pannan i Jan Dunkes knäskål. Sedan satt jag under bordet och tittade på konstiga figurer i alla möjliga färger som flimrade förbi mina ögon. Efter Torkels utbrott sprang han in på sitt rum och smällde kraftigt igen dörren. Hasselhauf har pratat med Torkel idag och Reiji Roy har också gjort en del tappra försök att muntra upp Torkel.

onsdag 23 april 2008

"Skedarna färgade himlen mörk"

Torkel Skoog har gått igenom en stor förändring liksom hela partiet. Allt är helt annorlunda från våra gulddagar med Torkel vid makten. Jag anser att han måste tillbaka vid makten för kommunismens och sin hälsas skull. Det tänker jag ofta på och jag tror de andra gör det också, men ingen vågar säga något. ”Det finns öron överallt”, som jag brukar säga. Anledningen till att jag nämner det här är för att Torklel gick, eller rättare sagt ”satt” bärsärkargång.

Det var idag vid våran andra lunch började han plötsligt slänga skedar omkring sig. Himmlen färgades mörk och jag tog snabbt skydd under bordet. Jag tittade förvirrat på de andra som inte heller tycktes förstå något. Till vänster om mig fanns stackars Stefan som oturligt nog fått en sked i örat när han lamslagen suttit kvar vid bordet. Förutom hans lätta skada såg de andra välbehållna ut.
Plötsligt tystnade larmet de tunga järnskedarna och jag tog tillfället i akt och kika fram över kanten. Det skulle jag inte ha gjort, för med några centimeters marginal missade Torkel mig med den stora kitteln. Blixtsnabbt slängde jag mig till golvet igen, den här gången likblek och kittande efter luft. Stefan tittade på mig utan att säga något, trots att han såg allvarlig ut kunde jag inte låta bli att flina. Min kära vän verkade inte lagt märke till träffen och hade fortfarande skeden i örat. Soppan flöt över hela golvet och en potatis gled otäckt nära oss. Geten tog tillfället i akt att stoppa dess framfart genom att äta upp den. Med ett våldsamt brak, ackompanjerat med Getens smaskande stängde Skoog sin dörr.

Ståhl och jag pratade inte mer om incidenten idag och komiskt nog upptäckte han inte skeden förrän några timmar senare.

fredag 18 april 2008

Bastu och vårlöv

Äntligen har jag kommit hem och kan njuta av den Torkelfria helgen som jag har framför mig, inte för att jag har något enot Torkel, men han kan faktiskt vara irriterande med sitt sura humör. Därför bestämde jag och Hasselhauf oss för att basta för fredagen till ära, och så har vi gjort hela kvällen. Den lönnfeta Hasselhauf fick någon konstig form av värmeslag och tappade medvetandet i sitt badkar efter att han yrade om Arnold Schwarzenegger och hans förändrade kropp. För att utrycka mig klart så satt hans skräck och förvandling i hjärnan. Efter att Hasselhauf svimmade gick jag hem.

Nu känner jag mig hälsosamt trött och ska gå och lägga mig. Imorgon ska partiet samlas i Skoogvallen framför Hasselhaufs bedrövliga staty, klockan fem på morgonen. Många medlemmar ville räffsa löv i Skoogvallen och på gården utanför partikontoret, och så här på våren kan det behövas. Men när medlemmarna tror att de har någon rätt att påverka saker i partiet som lövräffsning, så får de ta konsekvenserna av det. Därmed får medlemmarna börja klockan fem imorgon bitti!

torsdag 17 april 2008

Bastustund har guld i mun

Bastunatten blev kort tillsammans med Ståhl. Jag förstår inte hur Stefan kan klara så lång tid i en 120 gradig bastu. Svetten rann som ett vattenfall ifrån mig och jag kände hur min kulmage kokade på mig. Ståhl bara skrattade åt mina plågade ansiktsuttryck, och likaså Reji Roy som nöjt sadistiskt, utanför fönstret. Liter på liter kaffe och vodka hällde jag i mig för att hålla mig vid medvetande. Nätt och jämt överlevde jag till vår första fikapaus efter 10 minuters plåga.

Under rasten såg jag till att smörja in mig in sololja med solfaktor 50 med förhoppningen att klara värmen lite bättre och såg samtidigt till att få ny energi av Bengans havrekakor. Med ny energi och med ett psyke av sten gick jag in igen för att visa att inte Stefan kunde slå mig i bastubad.

Det här upprepades gång på gång och efter tre fikapauser började jag känna mig lite yr. Jag råkade titta mig i spegeln och såg till min förskräckelse att min kropp nu liknade Arnold Schwarzeneggers. Mot min vilja var jag tvungen att fråga Stefan om det verkligen var så illa och till svar han frågade ur många flaskor ryskt guld som jag hade druckit. Aha, tänkte jag och tolkade svaret som mycket logiskt, sekunden efteråt så svartnade det för mina ögon och jag lade mig i badkaret för att vila. Direkt så somnade jag och drömde mardrömmar om hur jag stektes i ett 120 gradigt helvete.

Den kvällen blev kanske lyckad i partisyfte och jag uppskattar Stefans sällskap. Fast däremot så känns det inte bra att blivit slagen av honom i bastubad.

lördag 12 april 2008

Kåseri om ålderns gång

Den här lördagen har avlöpt ganska lungt och utan några större incidenter. I huset bredvid Bengans bageri pågår just nu en syjunta med kaffe och kakor för kvinnorna i Ståhlingrad. Jag sitter på kontoret, kväver en gäsp och grämer mig över den dyra elräkningen som partiet mottog i slutet av förra månaden.

Jag tänker också tillbaka på fredagen som var mycket stillsam och lugn vilket en gammal man som jag uppskattar. Även om jag jobbar hårt med partiet och känner en enorm vilja att ta över makten i Sverige så känner jag att jag börjar nå ålderns tröskel. Dagar som fredagen igår är dagar som gamla gubbar uppskattar - sitta ner med min gamla vän Bernt von Hasselhauf och njuta av livet, det är livet! Efter fredagsmötet gick samtliga medlemmar hem till Hasselhaufs villa, eller residens, som vår kamrat Torkel säger. Även den tystlåtne Reji Roy slog följe och gick också hem till Hasselhauf, Hasselhauf är nog den enda person som jag har sett att Reji Roy kan känna gemenskap med och de har blivit mycket goda vänner. Annars har den storvuxne finnen svårt att le och skratta innan han har tömt en flaska "kosken". Igår är vi gick på ett snyggt led, två i rad, hem till Hasselhauf så var Reiji på solskenshumör och pratade hela vägen.

När vi gick in i Hasselhaufs tambur sken hans ansikte upp i ett leende och Bernt förklarade att han hade en sak att visa oss. Reiji Roy såg helt plötsligt mystisk ut i sina ögon och gav ifrån sig ett lurigt skratt, alla blev vi nyfikna på vad finnen och Hasselhauf hade åstadkommit när de hade kuperat ihop. Bernt gick in genom sitt kök och ut till sin tvättstuga, alla följde efter. Till vår positiva förvåning hade Hasselhauf tillsammans med Reiji Roy byggt en stor och mysig bastu. Sedan satt vi i bastun hemma hos Hasselhauf som bjöd på öl och korv resten av dagen.

Igår när jag kom hem stupade jag ner i min säng och mellan de svala lakanen, dödstrött av en lång stund i bastun. Idag är jag återigen pigg, men nu hinner jag inte skriva mer för att jag ska gå till Bernt och basta.

fredag 11 april 2008

Fredagsmötet

Har ni läsare lagt märke till att det var bestämt att Geten skulle skickas till arbetsläger? Nä, det har inte jag heller förstått att jag har skrivit. Det var bara ett förslag och det var bara en av de saker som jag fick förklara för Ståhl på fredags mötet. Vi blev lite osams men jag tror det löste sig efter en klassisk handklapps -kamp. Enligt mig så vann jag kampen och därmed diskussionen, jag hoppas att han fick samma uppfattning.


Stefan försökte tappert styra mötet som lyckligtvis inte spårade ur, men hans ansträngning ledde istället till att vi inte kom fram till något vettigt. Torkel måste vara mer delaktig istället för att bara sitta apatiskt och stirra ner i sitt svarta kaffe, som han knappt rörde. Jag börjar konstigt nog oroa mig för min kamrats hälsa. Han har inte vart sig själv, sedan han mist sin post och inspekterat sina kvarvarande spritflaskor. Något förskräckligt måste ha hänt men han svarar ändå aldrig på mina ideliga förfrågningar.


Till sist lyckades vi bestämma oss för att ha ett möte redan imorgon, lördag. Jag bjöd hem hela partiet till min lilla villa för att där visa dem en överraskning. Alla var hjärtligt glada för inbjudan utom Torkel som bittert skakade på huvudet och sade något i stil med, ”min kompletta samling”.


Efter mötet var allt som vanligt igen, alla gick in på sina rum och Stefan och jag satt ensamma kvar och suckade djupt. Den ända i Ståhlingrad som var till synes glad var min staty som hade sitt vanliga leende på läpparna.

onsdag 9 april 2008

Borta men ändå här

Jag märker att Hasselhauf har börjat fundera på sitt rykte efter att jag skällde ut honom igår för lögnerna, när jag läste hans inlägg här på bloggen. Idag fick jag läsa att han vill skicka Geten till arbetsläger för att Geten, på något sätt, har kommit över Hasselhaufs lösenord och skrivit ett inlägg i hans namn, eller "hackat", som ungdomen säger.

Att Hasselhauf har funderingar på att skicka Geten till arbetsläger är inget som vi har pratat om, och om Bernt skriver om det är på bloggen så får det stå för honom. Idag när jag loggade in på mitt konto här på bloggen råkade jag av en händelse läsa Hasselhaufs inlägg, och jag finner det märkligt att bloggens läsare är de första att få reda på Hasselhaufs planer. Den största delen av dagarna brukar Hasselhauf spendera inlåst på sitt kontor och som partiets överhuvud har man ingen insyn alls i hans arbete. Detta börjar bli ett problem som jag funderar på att ta upp under fredagens fikastund, för det börjar faktiskt bli ett problem som rör hela partiet, och inte bara mig och Hasselhauf.

Torkel har jag inte sett speciellt mycket av idag. Han gör tyvärr inte så mycket nytta nu när han inte är partiledare längre, utan går mest runt och är sur över allt, som enligt honom, missköts. Torkel sitter också inne på sitt "fina kontor", som han kallar det. Egentligen är det ett gammalt klassrum, som blev över när partiet ockuperade Ståhlingrads skola, inrett med en säng i ena hörnet och Torkels anseliga samling whisky-flaskor. Jan Dunke har förbarmade sig över Torkel och snickrade ihop en säng åt honom. Idag har Torkel gått runt på gården till partiets huvudkvarter och varit helt uppslukad av sina tankar.

tisdag 8 april 2008

Geten borde skickas till Arbetsläger

Jag gick in i morse som vanligt, för att plikttroget skriva sanningen om vad som händer på partiet. Uppenbarligen har inte alla i partiet fattat att en kommunist talar sanning. Nu har någon i pariet lurat allmänheten genom mitt hedersfulla namn, och jag vet nog vilka som skulle kunna vara så ruttna.
Det är så klart Geten eller Brunte Bukpress som har hackat sig in i mitt namn. Brunte brukade förut gå omkring och skryta om hur duktig han var med datorer, men jag tror det bara var skitsnack. Jag har aldrig sett honom göra något bra, så det är nog inte han. Kvar är då Geten som har spelat Torkel en gång förut. Jag ska banne mig skicka honom till vårat blivande arbetsläger i Portugal, det vill säga, om han överlever till dess.

Ni kanske förstår varför inte alla medlemmarna i partiet får blogga.
Ståhl, om du läser det här så plockar vi Geten nästa gång vi ser honom, jag har aldrig tvivlat på dig!

måndag 7 april 2008

Ännu mer lögner

Ännu en gång har jag blivit föremål av påhittade lögner som sprids genom bloggen trots mitt hårda slit och höga anlete. Förra gången var det Geten som hade spridit lögnerna och skrivit ett inlägg här på bloggen i Torkels namn. Den här gången har Bernt von Hasselhauf ägnat sig åt skitsnacket och sagt att jag har tagit anställning på ett moderatföretag. Antingen är det hela ett stort missförstånd eller så har verkligen Hasselhauf också sjunkit till nivån där man ljuger och sprider rykten.

I lördags åkte jag till min gamle kompis Janne Fläskberg som driver ett företag där han säljer och utvecklar borrmaskiner. Jag är mycket väl medveten om att han är en utsugande kapitalist och slog honom i huvudet med en stekpanna efter förra valet då han lade sin röst på folkpartiet, men vad Hasselhauf har missuppfattat med den kommunistiska läran är att alla människor har samma värde och förtjänar därefter samma respekt. Alltså kan jag fortsätta att umgås med farbror Fläskberg då jag kallar mig kommunist. Denna Janne Fläskberg bor i Värmland vilket ligger ungefär 20 mil från Ståhlingrad, så jag stannade hos honom hela lördagen.

När jag svängde upp min röda jeep på partiets grusparkering stod Hasselhauf ute och stirrade surt på mig, sedan skällde han ut mig för att jag inte deltog i en bastukongress som han hade bokat på lördagsmorgonen utan min vetskap. Jag brukar aldrig ta miste på tider och glömmer absolut inte bort kongresser, om jag vet att de ska äga rum. Jag förstår heller inte varför Hasselhauf skriver att jag har tagit anställning hos Janne Fläskberg då jag bara hälsade på honom över dagen. Tänk vilket kaos det blir när jag försvinner från partiet en enda dag...

Ståhl förklara dig

Jag vill ha en riktigt bra annledning till att du först åkte ifrån bastubadet på lördagen och sedan tog en tillfällig anställning. På ett moderatföretag i ett industriområde dessutom, hur lågt kan du sjunka?

Hoppas att du kan förklara dig, vad som egentligen hände i helgen?

fredag 4 april 2008

Fredagsmöte - slutet gott, allting gott

För första gången på länge har vi lyckats hålla en konferens utan att det har slutat med slagsmål, protester eller pelikanbråk då Hasselhauf berättade om sin resa till Portugal och hur han har räddat partiets ekonomi. Vi gjorde upp planer för framtiden och hur resurserna från odlingarna ska utnyttjas, medlemmarna var mycket aktiva och de pratade i mun på varandra med förslag och idéer.

Det var verkligen roligt att se dem för en gångs skull vara sams och så engagerade i någon fråga. Den dumma Geten tyckte att vi kunde öppna en bordellkedja i Portugal när vi öppnar en kaffeplantage - två fluggor i en smäll, som han uttryckte det. Någon bordell kommer dock aldrig att öppnas i partiets namn så länge som jag och Torkel lever. Det kan ni vara helt säkra på, det är bara en sak som den dryga Geten tjatar om.

torsdag 3 april 2008

Träffat Hasselhauf

Imorse satt jag, Torkel och Jan Dunke med Hasselhauf i partiets hemtrevliga och jusa kök med varsinn ångande kaffekopp i handen. Samtalet frambringade många skrattsalvor när Hasselhauf på ett mycket underhållande sätt berättade om sina äventyr i den föredetta spanska republiken, Portugal. Historien började på ett mycket horribelt sätt med en grupp bestående av våra potentiella kollegor som utkämpade hårda strider innan de fick ta med sig stoltheten in i döden. Vi sörjer dem alla, inte för deras bortgång, utan deras vilja att förändra och ruska om politiken. Vi behöver mer människor av det slaget! Nu kan vi njuta av alla tillgångar som deras död har givit oss

Portugal sm har ett långt förflutet som ett stabilt land med en rekordelig diktatur har förvandlats till en drogliberal rämsa på den spanska halvön vars kust drogsmugglare gladeligen utnyttjar. Kanske har en del av alla piller som Werner stoppar i sig tagit vägen genom Portugal och förbi våra kaffeplantager. Hasselhauf hade inte sett några knarktransporter längs vägarna när han red på sin åsna men jag räknar med att vi kommer att se mer av den portugisiska drogmarknaden under våra resor dit. Just nu är vi glada åt att Hasselhauf kom hem helskinnad och inte deltog i striderna med de tappra krigarna, för hur hanterar en person som har ägnat hela sitt liv åt böcker en krigssituation?

Imorgon är det fikastund som partiet anordnar varje fredag och den här fredagen kommer partiets ekonomi diskuteras. Utvecklingen av kaffeplantagerna och användningen av alla andra stora arealer kommer vi också att prata om. Men nu ska jag gå hem till mig och vakta mina lakan.

Tack Torkel

Jag har precis pratat med mina kamrater och skrattade under hela samtalet med dem. Ingenting tycks fungera när en av oss försvinner. Det var lika när Torkel försvann, men det är kul att känna att min kompetens behövs, inte för att jag fått mer självförtroende pga min succé som Torkel påpekade. Det är bara att min baksmälla försvunnit och min staty glänser lite extra idag.

Hur som helst, vem kunde tro att någon kommunist skulle börja knapra knarkkakor på arbetstid, att Ståhll skulle leka dagisfröken och framför allt att Torkel köper en bryggare. Det är något som den gamla Torkel aldrig skulle göra frivilligt. Tack för den Torkel, det uppsakattar jag starkt.

Bara för att rätta till vissa felaktiga tankar angående vår plantage, så växer det kaffeplantor i Portugal. Det är en mörk böna som växer här med extra mycket koffein.

onsdag 2 april 2008

Hasselhauf - nya stjärnskottet

Herrejävlar, nu händer det grejer inom partiet! Problemen med partiets ekonomi som har legat över mina axlar har äntligen försvunnit tack vare Hasselhaufs skarpa intellekt och breda kontaktnät som sträcker sig över världen. Hasselhaufs tid som kulturgris bland borgarpacket har sannerligen gett honom goda möjligheter att utveckla ett parti. Jag vet inte vad han jobbade med förut förutom att han var anställd av ett bokförlag och gick på middagar för rika snobbar.

Igår hade vi bastukongress där jag pratade om etik och moral, ordning och uppförande vilket fick mig att känna mig som en dagisfröken - ska man köpa mockamaskin får man bekosta den själv... inte ta droger på arbetstid... och sådär höll jag på. Alla medlemmar nickade instämmande utom Torkel som försvarade inköpet av mockamaskinen.

Ska getens skägg klippas av igen?

Jag är för första gången i mitt liv lite nöjd med Bernt von Hasselhauf. Jag som alltid har trott att han är var en komplett idiot, och så kommer han tillbaka ifrån Portugal med några tunnland kaffeplantage i sin ägo, som han i äkta kommunistisk anda delar med sig av till partiet! Jag visste inte ens att man odlade kaffe där! Jag har inte träffat honom ännu, men jag hoppas innerligt att det hela inte är ett apilskämt. Men enligt den ryska kalender som vi i partiet förhåller oss till så var det ju faktiskt inte 1 april igår, så det borde vara riskfritt!

En annan förvånande upptäckt jag gjorde när jag nyss loggade in på bloggen var att se mitt senaste blogginlägg, som jag inte har något som helst minne av att jag själv har skrivit! När Stefan Ståhl igår frågade mig om varför jag ljugit om hans uppförande i vår digitala dagbok så snäste jag bara av honom, eftersom jag trodde att han också hade fått för sig att skämta på 1 april. Det verkar som att jag är skyldig honom en ursäkt. Jag borde veta att Ståhl, om någon, blint följer den Ryska kalendern. Jag misstänker att någon annan har använt mitt konto, och av innehållet att döma så kan det inte vara någon annan än Geten, partiets mytoman, vars namn ingen verkar kunna. Om han inte skärper sig snart så ska jag be att få låna Jan Dunkes häcksax igen så ska jag och Ståhl än en gång klippa av honom skägget!

Hemma igen

Jag kom hem igår kväll, groggig av den billiga flygplansspriten och gick mot kontoret för att stämma av läget. Jag gick förbi min staty som för alltid kommer slänga långa skuggor genom skogsvallenspark.
Paritkontoret stod också kvar, men på insidan var det totalt kaos. Jag tänkte aldrig mer flygplanssprit och blundade för att tänka tillbaka på på mina två veckor i Portugal.

Det var som Ståhl nämnt att skulle jag träffa två paramilitära grupp för att inledda en våldsam revolution i Portugal.
Fast oturligt hade det båda grupperna tröttnat på varandras närvaro och haft en vild skottlossnig vid en sammandrabbning. Endast en medlem överlevde och han berättade hela deras historia för mig. Jag fann det mycket intressant när han berättade hur mycket egendomar de ägde. När jag frågade hur de i hela friden fått så mycket mark, så sade han med påtaglig brytning "magic".
Dagen efter visade han mig var striden ägt rum, det var en glänta i den täta barrskog som fanns överallt vid kusten. Kropparna låg ännu kvar och flugorna var överallt. Portugisen viftade bort en fluga och tappade balansen, det bar sig så illa att han halkade på några patroner. Han drogs ned till marken och bröt genast nacken. Så där stod jag, ensam i en glänta någonstans i Portugal med 50 döda portugiser runt omkring mig.
Vad skulle jag göra? Ingen aning, så jag tog mig försiktigt över ett lik och skyndade mig till en bar där jag beställde ett helrör och 6 koppar kaffe. Med lite vätska i magen var jag mycket lugnare och kom på den ljusa ideen. Någon måste ta tillvara på de två paramilitära gruppernas egendomar.

Så det började jag med redan nästa dag och hyrde en ful åsna jag döpte till Torkel Skoog 2. Jag red omkring i landet och lade beslag på alla egendomar som jag hittade. Det var plantager av alla de slag och med mina beräkningar kommer vi att kunna leva väldigt gott på det nya inkomstkällorna. Med lite effektivisering så skulle vi kunna känna miljoner och stödja kommunister i hela världen med våra medel.
Det bästa av allt är att vi nu har vår egna kaffeplantage och kommer nu även här tjäna mycket pengar.

Jag öppnade ögonen igen och konstaterade att jag var väldigt kaffesugen jag vände på klacken och marscherade hem till min egen bryggare.
Mitt samtal med Ståhl och Torkel får vänta tills imorgon...

Vårt Partiprogram

1. Det finns bara ett enda tillåtet parti, Moskvademokraterna. Oppositionspartierna förföljs och de medlemmar som är kända av myndigheterna kastas i koncentrationsläger.

2. Valsystemet är helt ointressant eftersom det bara finns ett tillåtet parti och bara en kandidat till varje post som ledamot i Folkkongressen. Folkkongressen brukar sammanträda några få dagar om året för att med blixtens hastighet godkänna de åtgärder som regeringen redan vidtagit eller i bästa fall godkänna de åtgärder som regeringen föreslagit. Det har inte vid något tillfälle hänt att invändningar framförts mot regeringens politik i Folkkongressen.

Dock är även regeringens åtgärder egentligen ointressanta, eftersom också regeringen saknar makt. Den verkliga makten finns hos Moskvademokraterna och regeringen verkställer bara order från partiet.

3. Som framgått ovan är all makt koncentrerad till Moskvademokraterna och de formella institutionerna är helt maktlösa.

Några av våra ståndpunkter:

- Införsel av stenhård diktatur

- Skåne skall avlägsnas från nationen Sverige

- Ersätta kungen med sultan

- Nya motiv på de svenska mynten

- Alla problem löses med våld

- Fungerar inte våld så ökar tilldelningen

- Självmordsbombare i värnplikten

- Danska som officiellt språk

- Avskaffning av religion

- Dödsstraff för utövare av någon form av religion.

- Koncentrationsläger för oppositionella

- Val varannan vecka (tills vi har blivit valda, då avskaffas valen)

- Ledaren är en auktoritet

Projekt "Skånemuren"

Vad är egentligen Skånemuren? Skånemuren är ett projekt vars syfte är en total avskärmning av Skåne ifrån nationen Sverige. Detta kommer att ske med byggandet av en mur vid Skånka fronten. Tidigare försök att avlägsna Skåne har sorgligt nog misslyckats och detta är den femte prövade metoden som MD satt i verket.

Anmäl dig till självmordsbombarutbildningen i Ståhlingrad!

Är du trött på livet och önskar skada andra? Gå med i Ståhlingrad regementes självmordsbombarpluton!

Skicka ett mail till oss och berätta om ditt intresse, så skickar vi en blankett du kan fylla i och skicka till oss.

Vi behöver dig till självmordsbombarplutonen!

_____________________________________________